Digital läsförståelse på mellanstadiet – med jultema

Ni som följer min blogg vet att jag brinner för att fördjupa elevernas kompetens när det gäller att ta sig ut på internet. Med Skolverkets bedömningsstöd i ryggen har jag nu plockat fram ett projekt för mina elever i år 5 och 6 för de sista lektionerna före jul. Eftersom eleverna inte är särskilt vana datoranvändare, i alla fall inte inom ramen för undervisningen, kommer de få arbeta i grupp. Grundupplägget är så här:

  • Sök efter information på internet om julfirande i engelskspråkiga länder.
  • Samla ihop korta informationsfragment.
  • Utifrån dessa fragment, skriv en kort text.
  • Reflektera över hur själva sökandet gick till – den viktigaste biten av dem alla.

Detta ska spegla det kunskapskrav för engelska i år 6 som lyder ”Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

Screen Shot 2015-12-06 at 20.26.25

För att stötta eleverna kommer jag även förse dem med den ordlista som finns i bedömningsstödet. Innan jag släpper loss eleverna med uppgiften kommer jag naturligtvis inleda med att göra enkla sökningar tillsammans med eleverna.

Screen Shot 2015-12-06 at 20.35.12Screen Shot 2015-12-06 at 20.35.22

De viktiga frågorna som hur eleverna har tänkt har jag kopierat från bedömningsstödet, helt enkelt för att jag inte kan se hur de kan förbättras. Dessa behöver naturligtvis gås igenom ordentligt med eleverna för att utveckla resonemanget ordentligt. Här kommer jag också till viss del tillåta att eleverna svarar på svenska.

Screen Shot 2015-12-06 at 20.26.43

Om du vill använda mitt material blir jag bara glad, hela uppgiften finns här.

 

Annonser

Whiteboards i språkklassrummet

Sveriges skolor gungar på en våg av utveckling kring formativ bedömning, och det är Dylan Williams skepp som skapat svallvågorna. I klassrum runtom i landet namnas glasspinnar, samlas färgade plastmuggar med trafikljusets färger, och så köper man in små whiteboardtavlor till eleverna. Alla dessa saker kan utveckla undervisningen, men det är inget som sker per automatik. Vi måste tänka igenom hur vi använder dem, varför och hur vi får med eleverna på detta. Jag själv har använt glasspinnar ett bra tag nu, och de är en naturlig del av min vardag. Och nu har jag fått testa nästa grej: whiteboardtavlorna.

Rent praktiskt: varje elev har en liten whiteboardtavla, en penna och en liten duk för att torka bort det de skrivit. So far, so good.

Hur använder jag det i klassrummet då? Tja, jag har bara hunnit med två lektioner med tavlorna, båda engelsklektioner i år 4. Men de funkar finfint! Vissa elever ritar under tiden jag pratar, men det ser jag inga problem med, vissa lyssnar bättre när handen får jobba.

Det jag testat hittills är läxförhör. Jag brukar oftast ha glosförhör på tavlan eller någon enstaka gång genom en genomtänkt Kahoot. Men nu fick alla skriva på sina tavlor. Jag dikterade en kort mening eller enstaka ord på svenska, eleverna fick skriva samma sak på sina tavlor. När de var klara med sina svar skrev jag rätt version på tavlan. I det här läget måste man som lärare välja hur man bearbetar den information man tar in. Jag ser vilka moment som behöver belysas, upprepas osv. Jag uppmanade eleverna att direkt rätta till sina tavlor om det fanns något som inte stämde, på så vis får de skriva rätt version direkt. En elev hade uttryckt sig till en kollega att ”det är bra för då vet man direkt om man gjort fel”. Mycket medvetet! Men så kommer mina kommentarer. Vad tar jag upp?

Mina 4or har arbetat med en text  om husdjur. Tidigare har vi arbetat med familjen. Därför fick de meningar som ”min syster har en undulat och en sköldpadda”. Vad påpekade jag kring denna mening?

  • Alla meningar inleds med stor bokstav och avslutas med punkt.
  • Lilla g:s bubbla ligger på raden och kroken hänger under raden.
  • Tortoise är en landsköldpadda och turtle är en träsk- eller vattensköldpadda, båda svaren är lika korrekta.
  • Många elever tappade bort ordet ”en” eller skrev siffran ”one”. Därav kort repetition av a/an.
  • Ingen elev fick till verbformen ”has”. Jag fick rannsaka mig själv, undrar om formen ens förekommit i deras texter? Efterkontrollen visade att endast have har förekommit, och gällande verbböjning har det handlat om am/are/is. Miss av mig! Och en chans att introducera formen!
  • Många elever hade problem med stavningen av glosor de haft i läxa till samma dag. (Japp, de har glosläxa, men vi tar inte den debatten nu.) Därav: samtal om studieteknik, vad läxor är till för mm.

Tack vare tavlorna kan jag se direkt vad som inte fastnat av det jag försökt lära ut och jag kan justera undervisningen efter det jag ser. Fantastiska verktyg. Nu ska vi se hur vi kan utveckla detta vidare!

Strategier – en viktig grund att stå på

Jag har funderat mycket på vad som utmärker min undervisning, och kommit fram till ordet strategier. Det finns tydligare i kursplanerna nu är tidigare, och jag nämner ordet på var enda lektion i språk jag har. Nyligen skapade jag en bild för att förtydliga förmågorna i språk, och strategierna ligger som en grund för allt det andra.

Reading

För att göra eleverna medvetna om hur strategierna fungerar och vilka de faktiskt redan använder förtydligare jag hela tiden. ”Nu ska vi göra Simon says. Vilken strategi kan man ta till om man är osäker på vad jag sade? Just det, titta på vad en kompis gör.” eller ”När vi läser texten har vi styckeordlistan som stöd, att använda den är en strategi, kommer ni ihåg det?”

Vi övar också strategier genom att t.ex. spela word game, en favorit bland de allra flesta elever jag haft. Och när vi har läsförståelsetest lägger jag allt som oftast till strategifrågor. Vad tror du att det här ordet betyder? Hur kan man lista ut det? Antingen ord jag har valt ut, eller ord de själva får välja ur texten. Kloka svar brukar vara ”det liknar samma ord på engelska”, ”jag delade upp ordet och första halvan kunde jag sedan innan och så gissade jag på det andra”, ”ordet play brukar betyda spela men i samanhanget pratar de om en teater och då måste det betyda föreställning”.

Screen Shot 2015-11-05 at 21.43.31

De digitala strategierna är något jag brukar ta med i mina föreläsningar, bland annat finns det några i underlagen från engelsklärarkvällen i Göteborg och SETT2015. Men jag har också gjort filmer om receptiva och produktiva strategier.

Den som vill fördjupa sig i ämnet ytterligare bör ta sig tid att läsa Lena Börjessons publikation för Skolverket, Om strategier i engelska och moderna språk.

Den som vill fördjupa sig i läsförståelsestrategier har mycket att läsa, och det lilla jag kan bidra med är den engelska översättning jag gjorde av fem läsförståelsestrategier.

Jag har också gjort en elevanpassad film om automatöversättningsprogram som Google Translate. Enjoy!

 

Språkundervisning i en digital tidsålder – föreläsningsunderlag

Ikväll fick jag förmånen att föreläsa för drygt 50 engelsklärare i Göteborg på Språklärarnas riksförbund Västra Sveriges engelsklärarkväll. Temat var språkundervisning och så klart var det digitala i fokus. Dels språkliga strategier, dels informationssökning, alltså de delar som finns med i våra kursplaner.

  
Så här pepp var jag strax innan föreläsningen började! 

Presentationen jag använde finns att hämta hem här.

Screen Shot 2015-11-05 at 21.07.10

Efter föreläsningen fick deltagarna öva på informationssökningsbiten, dels genom att försöka besvara frågor som mina elever använt, dels genom att själva skapa frågor som lämpade sig för olika åldersgrupper, utifrån det stödmaterial som Skolverket bidragit med och min presentation.

Filen med frågorna finns här.

Tack alla ni som kom, det ger mig energi att se ert engagemang!

Regler för att lära – favorit i repris

Skolstart. Det betyder inte att ledigheten är slut, det betyder att vi äntligen får ta tag i det där underbara lärandet igen. Inte för att någon gått igenom sommaren utan att lära, med det organiserade, systematiska lärandet får fart igen. Så härligt!

Jag har nu hunnit komma till rätta på min nya arbetsplats. Den stora utmaningen för min del är att jag kommer möte elever som är betydligt yngre än jag mött de senaste åren: år 3-6. 6:orna är jag van vid, men att möta 3:or på rätt nivå blir en utmaning för mig!

Jag har också fått lära känna ett nytt arbetslag, jätteroligt! Vid vårt första AE-möte fanns den klassiska punkten ordningsregler på dagordningen. Vad glad jag blev när en kollega lyfte möjligheten att ha regler som uppmuntrar lärande. Precis det vill vi ju komma åt! Vi tittade på några exempel på nätet och alla verkade positiva, så jag lovade att jag skulle försöka hjälpa till med detta. Tyvärr har jag haft problem med det datortekniska på jobbet (nej, efter en vecka kommer jag fortfarande inte åt skrivarna och just nu är jag utslängd från jobbmailen), så det har dröjt, men igår tittade jag vidare på det här.

Två fantastiska uppsättningar klassrumsregler för lärande kommer från Malin Larsson och Annika Sjödahl. Efter problem med utskrifter mm gjorde jag nya versioner med Canva som jag delar med mig av här. Texten är nästan kopierad från Annika, något från Malin också, så det är utan tvekan dessa två som ska ha all cred för innehållet! Cred till Malin och Annika!

Jag har valt att inte plocka med no hands up och kamratrespons, inte för att jag ogillar metoderna, tvärtom, utan för att jag vill vara säker på att alla lärare kan leva upp till det innan vi sätter upp dessa. Jag är långt ifrån säker på att jag själv kan leva upp till dem i dessa nya årskurser. Kanske tillkommer de inom kort, detta återstår att se!

Om jag nu bara har nya designer, varför delar jag då med mig av detta på bloggen? För att jag vill att detta ska spridas, så klart! Även om inte jag ligger bakom idén vill jag att den ska spridas vidare, och sharing is caring! Plocka gärna favoriter, revidera osv. Det här är för bra för att få stanna i ett klassrum!

De här är inte huggna i sten. De kan komma att ändras, förbättras, putsas osv. Det är okej. Skola är utveckling. Allt förändras!

Här är bilderna som pdf-filer. Glöm inte CC om ni använder.

REGLER
Fullt fokus på lektionens innehåll och mål
Att misslyckas är nödvändigt för att LÄRA.
LYSSNA
Stöter vi på PROBLEM så löser vi dem
Kört fast-
ställ
Tävla inte med

REGLER Fullt fokus på lektionens innehåll och mål Att misslyckas är nödvändigt för att LÄRA. LYSSNA Stöter vi på PROBLEM så löser vi dem Kört fast- ställ Tävla inte med