En helt vanlig, ovanlig dag som lärare

Arbetsdagar på en skola ser sällan likadana ut. Idag har jag hunnit med massor av saker. Här kommer ett litet axplock, ej i kronologisk ordning.

  • Balanserat dubbelteckningsregler med samtal om sköldpaddor och malar i akvarier.
  • Sjungit Head shoulders knees and toes med två olika grupper, väldigt snabbt sista rundan.
  • Städat hyllan med facklitteratur i skolbiblioteket med hjälp av några engagerade elever.
  • Introducerat skriftlig produktion till en grupp. De har för första gången skrivit egna texter på engelska. (Separat blogginlägg här.)
  • High five:at alla eleverna i min klass på väg ut från deras sista lektion.
  • Mätt hur långt det är från korridorsdörren till väggen vid toaletterna i måtteneheten fot (45 av mina fötter, 54 av elevens fötter) samt hur många alnar lång katedern är (ca 4 av mina, ca 5 av elevens).
  • Kopierat saker.
  • Sett en elev som behövde ses lite extra.
  • Pratat med en elev som behövde pratas med lite extra.
  • Hållit på mina principer när det har passat och ruckat lite på dem när det passat bättre.
  • Träffat ett helt gäng lärarstudenter, varav några har varit med mig på lektion. Reaktionen från mig: pedagogiska samtal och inställningen ”ni har valt världens bästa yrke”.
  • Letat efter min kaffekopp fler gånger än vad som är rimligt under en arbetsdag.
  • Adderat, subtraherat och ritat tallinjer, trots att jag är språklärare.
  • Torkat rent bänkar och pratat med elever om vikten av att hålla arbetsmiljön städad och trevlig, för deras skull.
  • Pratat studieteknik, strategier och eget ansvar med alla elever jag har mött på olika sätt. Märkt goda resultat av dessa samtal hos så pass många av dem att jag gick hem med en positiv känsla i magen.
  • Hört en kollega som skriver pedagogisk utredning uttrycka att ”nu blandar jag nog mina tempus lite mycket här” och blivit lite mer lycklig över den grammatiska medvetenheten än vad som känns normalt.
  • Planerat, utgått från planeringar, avvikt från planeringar och omplanerat.
  • Peppat kollegor, diskuterat saker vi gör rätt och saker vi hoppas kunna göra framöver.
  • Fått ögon att glittra sådär så man ser att det händer saker i det där lilla huvudet. Så häftigt det är.

Mycket kan man säga om lärarens arbetssituation, men man riskerar inte att bli uttråkad. Jag har faktiskt världens bästa jobb!

Bild: https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d9/Florida_Box_Turtle_Digon3a.jpg

Annonser

Bokmässan – monterseminarium och lärarpodden

Så var årets bokmässa till ändå. Som bokälskande västkustbo är jag uppvuxen med att detta är en av höstens stora höjdpunkten, jag var där nästan varje år som barn. Nu för tiden är det mer jobbfokus under mässan, men det är ju inte sämre det.

I år fick jag för första gången chansen att berätta om min undervisning i monterseminarier i Lärarnas riksförbunds monter, inbjuden av deras Forum för engelska och moderna språk. Otroligt roligt, jag är så tacksam för inbjudan!

Foto: @lararnas på Instagram

Jag utgick från hur förutsättningar för språkinlärning har utvecklats sedan jag själv gick på högstadiet för 20 år sedan. En hel del har hänt!

Presentationen jag använde kan ni titta på här.

Screen Shot 2015-09-30 at 21.49.45Screen Shot 2015-09-30 at 21.50.00

Efter mitt första seminarium fick jag också möjligheten att samtala med Maria Bolin från LR i deras podcast Lärarpodden, där vi pratade om språkundervisning och IKT. Ni kan lyssna på samtalet här! 

Screen Shot 2015-09-30 at 21.45.04

Hur ska man tänka kring grammatiken egentligen?

Av alla delar av språkundervisningen finns det ingen som är så diskuterad och omstridd som grammatiken. Ska man undervisa grammatik? Måste man det? Måste man kunna det? Hur mycket? Vilka delar? Induktivt eller deduktivt? En blandning?

I somras var jag på en workshop om ett nytt läromedel i tyska, där fokus var Grammatik etwas anders, grammatik på ett lite annorlunda sätt. Det som var annorlunda var att man hel undvek att använda grammatiska begrepp, grammatiken förklarades i korta filmer utan att använda några begrepp alls. Exemplet vi fick se handlade om löst sammansatta verb. Verben var skrivna på papperslappar som klipptes isär så att man kunde flytta lapparna fram och tillbaka för att visa exempel på ordföljd. Blir det bättre så? Tja, kanske för vissa. Men jag tror nog att många som lär sig språk vill få ordning på strukturen och kan känna sig hjälpta av att få sätta ord på vad man gör, och att sedan känna igen orden när man stöter på liknande moment kanske när man lär sig ytterligare ett språk. Jag vet att jag själv var den sortens elev. Hade jag lärt mig att tyskans adverbial kom i ordningen ”TöSeR” (tid-sätt-rum) gjorde jag inte fel på det längre, för jag visste varför. Det finns olika sätt att lära, men jag är övertygad om att jag inte är ensam om att tycka om att få struktur på mina nyförvärvade kunskaper med hjälp av grammatisk terminologi.

Jag möter nu en annan åldersgrupp än jag är van vid och jag måste bemöta mina mellanstadieelever annorlunda än jag brukar bemöta mina högstadieelever. Just grammatiken är lite trixig. Övningarna i 6:ans bok bemöter i det kapitel vi nu behandlar preteritumformerna deduktivt, alltså utgår från exempel och eleverna ska själva försöka hitta mönster. Jag gillar tanken, men vet att jag själv i efterhand hade velat få en tydlig förklaring. Just när en vikarie ska ta min lektion blir det ännu knepigare. Lösningen: korta filmer från mig med induktiva förklaringar. Min förhoppning: eleverna tar sig an momentet deduktivt och de som efteråt vill ha mer struktur kan se filmerna.

Screen Shot 2015-09-22 at 10.38.21

I filmerna använder jag grammatiska begrepp, ganska många faktiskt. Jag poängterar flera gånger att de inte måste kunna begreppen, men jag använder dem. Min erfarenhet är att om jag är noga med att säga att jag aldrig kommer förhöra dem på grammatisk terminologi på engelsklektionerna kommer nästan alla kunna de viktigaste begreppen ändå. Vilken elev har inte fastnat på ordet pluskvamperfekt och fått det att fastna bara för att det är så konstigt?

Språket då? Jag har gjort samma filmer förut på engelska och spelade nu in en ny verison på svenska. Är det rätt eller fel? Många av mina elever skulle inte förstå om jag tog det på engelska, men jag har texten på engelska i alla fall. Svår balansgång, tycker jag. Forskningen säger att vi ska arbeta så mycket enspråkigt som möjligt, men jag har redan fått respons från föräldrar att deras barn inte hänger med när jag ”bara pratar engelska”. Vilket jag inte gör, men elevens upplevelse är där.

Så, är mina filmer för klassiska i sin framtoning? Inget revolutionerande, det vet jag. Tänker jag rätt eller fel? Det finns inget svar på det. Det viktigaste för mig är att inte sluta fundera på det. Så länge jag grunnar över hur jag gör det bäst utvecklas min undervisning. För varje år blir det lite bättre, hoppas jag.

Är ni nyfikna på filmerna? Här är de!

Verb i preteritum – del 1

Verb i preteritum – del 2

Verb i preteritum – del 3

Verb i preteritum – del 4

Kom så googlar vi det tillsammans!

Göteborgs stads Center för skolutveckling anordnar Torghandel några gånger per år, ett forum där lärare kan berätta om hur de jobbar. Alla kommunalanställda pedagoger är välkomna, toppenbra ställe att få inspiration! Jag gjorde föreläsningsdebut på just Torghandeln för ca ett år sedan och tvekade inte att tacka ja när jag blev tillfrågad att återvända. Dagens tema: MIK.

Jag valde att berätta om hur jag arbetar med informationssökning tillsammans med eleverna. Viktigt fokus är att sätta ord på vad vi gör och att använda relevanta begrepp. Jag utgick från en presentation som ni kan titta på här, sedan testade vi tillsammans några olika exempel. Utöver olika sökningar tittade vi på Wikipedia och Google Translate. Den nya fotofunktionen verkar inte ha nått ut överallt ännu, många ser direkt möjligheter att stötta våra nyanlända elever i förstaläget. Härligt med alla lärare som ser möjligheter!

Screen Shot 2015-09-15 at 20.28.13

Föreläsningen filmades, resultatet lägger jag upp här på bloggen när jag får det.

Helhetssynen – när ett plus ett blir tre

Vi har alla varit där. Någon aktivitet bryter schemat. Så bra! Men vår undervisningstid, då… Jo, jag erkänner, tanken finns där. Idag var det skolfoto. Min klass skulle fotas under min lektion. Bra eftersom jag skulle vara med. Men hur blir det med engelskan? Jaja, den får stryka på foten. De överlever. Så är det ju.

Fotograferingen var igång. fotografen uppmanade oss att säga cheese. Jag passade lite käckt på att förtydliga uttalet, att /ch/ uttalas [tʃ]. Sådär käckt som bara språklärare gör, va? Sedan skämtade jag lite och berättade för fotografen att vi hade engelskalektion och frågade om han inte kunde göra allt på engelska. Of course! Alla direktiv till eleverna blev sedan på engelska. Turn your legs a little bit to the left. Smile a bit more. Great, look at the camera. Om eleverna svarade honom på svenska påminde han dem att det var engelska som gällde.

Den här lilla detaljen gjorde hela min fredag. Det handlar inte bara om att de faktiskt pratade engelska. Det handlar om att undervisningen kan ske även utanför klassrummets väggar, att det inte är så avgränsat. Det handlar om att lärande är något som sker överallt, som vi skapar tillsammans. Om att våga gå utanför sin direkta bekvämlighetszon och våga testa något nytt. Om att utan förvarning genomföra en hel klass skolfotografering på engelska. Vi skickar signalerna till eleverna, och visar dem att lärandet är något vi äger tillsammans.

Tusen tack, käre skolfotograf! Du gjorde min fredag!